I början av 2040-talet kan den globala medeltemperaturen ha ökat två grader jämfört med förindustriell nivå. Ett forskningsprojekt som undersöker effekter av en tvågradig temperaturökning presenterar en framtidsbild av den klimatförändring Europa står inför.

 

I början av 2040-talet kan den globala medeltemperaturen ha ökat två grader jämfört med förindustriell nivå. Ett forskningsprojekt som undersöker effekter av en tvågradig temperaturökning presenterar en framtidsbild av den klimatförändring Europa står inför.

Europa kommer enligt klimatberäkningar att uppleva en kraftig uppvärmning, även om den globala temperaturökningen begränsas till två grader jämfört med förindustriell nivå (det så kallade tvågradersmålet).

Redan om 30 år kan en global temperaturökning med två grader vara verklighet. Vissa modellsimuleringar visar att det kan komma att inträffa redan innan år 2030, och inte ens i de mest optimistiska scenarierna kommer det att dröja längre än till omkring år 2050.

– Tvågradersmålet är ett ofta omtalat mål. Hittills finns inga detaljerade studier av hur klimatet faktiskt kan se ut och vilka konsekvenser detta skulle kunna leda till, säger Erik Kjellström klimatforskare vid SMHIs Rossby Centre.

Klimatförändring i Europa

För Europa visar analyser av modellsimuleringar att den mest uttalade temperaturökningen kommer att ske i norra och östra Europa under vintern, och i södra Europa under sommaren.

Nederbörden kommer att öka i centrala och norra Europa under vintern. På sommaren däremot kommer bara norra Europa att se ökade nederbördsmängder, medan det i centrala och södra Europa kommer att regna mindre.

Andra förändringar som är att vänta är förändringar av extrema temperaturer. Det blir mer intensiva värmeböljor och mindre intensiva köldknäppar. Det är också att förvänta att mängden extrem nederbörd kommer att öka i framtiden.

Inriktning på effekter

Projektet ska nu undersöka effekterna av klimatförändringen i Europa och i några andra extra utsatta områden i världen. De förändringar i Europas klimat som modellsimuleringarna visar, talar för att det kan bli mer negativa effekter på den regionala skalan, även om det också medför positiva effekter.

– Värmeböljor och mer intensiva skyfall finns med bland de negativa effekterna, medan ett minskat uppvärmningsbehov av våra bostäder under vintern kan vara en positiv effekt, säger Erik Kjellström.

Forskare från SMHI deltar i projekt IMPATC2C, som är en del av EUs sjunde ramprogram för forskning och utveckling, FP7. Projektet, som koordineras från Climate Service Centre i Tyskland, startade i slutet av 2011 och pågår i fyra år.

Läs hela artikeln på http://www.smhi.se/forskning/klimatforandring-sa-kan-det-se-ut-i-europa-om-30-ar-1.36607

Läs mer om SMHIs klimatforskning på http://www.smhi.se/forskning/forskningsomraden/klimatforskning 

Projekt IMPACT2C http://www.hzg.de/mw/impact2c/




Kontakt


AnnaKarin Norberg

Kommunikatör, SMHI

annakarin.norberg@smhi.se

011-495 8695

076-720 1927

Eva-Lena Jonsson

Kommunikationschef, SMHI

eva-lena.jonsson@smhi.se

011-495 83 14

070-815 83 14

För media - vakthavande meteorolog

För kontakt med prognos- och varningstjänsten vid SMHI om aktuellt väder, prognoser och varningar. Följ gärna våra meteorologer på @SMHIvader på Twitter.

011-495 8524 (dygnet runt)

För media - vakthavande hydrolog

För frågor om aktuella flöden i vattendrag kontakta hydrologiska prognos- och varningstjänsten vid SMHI.

011-495 8183 (kontorstid, kl. 8.00 - 17.00)

För media - vakthavande oceanograf

För frågor om aktuella havsvattenstånd längs kusterna kontakta oceanografiska prognos- och varningstjänsten vid SMHI.

011-495 8240 (kontorstid kl. 8.00 - 17.00)