Cumulonimbus-moln kan ge kraftiga skyfall.

Kollisioner mellan moln är mycket viktiga för att skapa intensiva regnskurar, medan enskilda moln har svårare att växa sig riktigt kraftiga. Forskare har använt mycket högupplösta modeller för att undersöka hur skyfall påverkas av ökande temperaturer. Studien publiceras nu i Nature Geoscience.

– Vi har undersökt detaljerna i hur regnskurarna blir intensiva, och då upptäckte vi att molnbildningen inte bara bestäms av storskaliga rörelser i atmosfären. Det är även en intern själv-organisation av stackmolnen, vilket under dagens förlopp leder till färre, men större och mer varaktiga regnskurar, förklarar Peter Berg, forskare inom nederbörd och klimat på SMHI.

Tidigare studier visar att kraftiga skyfall intensifieras mer vid ökande temperatur än vad mer vidsträckta regnområden gör. Nu kan forskarna visa att också själv-organisationen av stackmolnen förstärks vid högre temperaturer.

”Minne” i atmosfären påverkar

– Simuleringarna visade tydligt att atmosfären har ett ”minne” från tidigare regnskurar som lagras i bland annat vattenånga. Det påverkar både bildandet av enskilda regnskurar och fördelningen av regnskurar i ett större område, säger Peter Berg.

Forskarna har gjort simuleringar i ett område som motsvarar en typisk gridruta i en global klimatmodell. Med en mycket högupplöst atmosfärisk modell kan de med en hög detaljrikedom visa på viktiga processer för regnskurars påverkan av yttre faktorer, samt hur de påverkar varandra.

Extremt detaljerad modell förutsättning

Simuleringarna är utförda vid Max Planck-institutet i Hamburg. De har en upplösning på cirka 200 meter, vilket är mycket högt jämfört med en global klimatmodell som typiskt har flera hundra kilometers upplösning.

Forskarna studerade regnskurar under olika idealiserade förhållanden och även under ökande temperatur. Dagens klimatmodeller kan på grund av den grova upplösningen inte ge samma detaljrikedom och fortsatt utveckling är nödvändig för att de ska kunna ge användbar information om klimatförändringar i kortvariga intensiva regnskurar.

Delar av forskarteamet har tidigare studerat stationsmätningar och radar med hög tidsupplösning, där de även separerat olika bakomliggande processer för regnbildning. De visade då att kraftiga skyfall intensifieras mer vid ökande temperatur än vad mer vidsträckta regnområden gör. De nya resultaten är ytterligare en pusselbit i förståelsen av uppkomsten av skyfall och extrem nederbörd. 

Aktuell artikel i Nature Geoscience: Christopher Moseley, Cathy Hohenegger, Peter Berg, och Jan O. Haerter (2016) Intensification of convective extremes driven by cloud-cloud interaction, Nature Geoscience, DOI:10.1038/ngeo2789

Hydrologisk forskning vid SMHI




Kontakt


AnnaKarin Norberg

Kommunikatör, SMHI

annakarin.norberg@smhi.se

011-495 8695

076-720 1927

Eva-Lena Jonsson

Kommunikationschef, SMHI

eva-lena.jonsson@smhi.se

011-495 83 14

070-815 83 14

För media - vakthavande meteorolog

För kontakt med prognos- och varningstjänsten vid SMHI om aktuellt väder, prognoser och varningar. Följ gärna våra meteorologer på @SMHIvader på Twitter.

011-495 8524 (dygnet runt)

För media - vakthavande hydrolog

För frågor om aktuella flöden i vattendrag kontakta hydrologiska prognos- och varningstjänsten vid SMHI.

011-495 8183 (kontorstid, kl. 8.00 - 17.00)

För media - vakthavande oceanograf

För frågor om aktuella havsvattenstånd längs kusterna kontakta oceanografiska prognos- och varningstjänsten vid SMHI.

011-495 8240 (kontorstid kl. 8.00 - 17.00)