Många av landets kommuner rustar för att möta ett förändrat klimat. SMHIs nya rapport visar hur långt kommunerna har kommit i arbetet med klimatanpassning.

Storstäderna, kommuner i söder och kustnära kommuner är de kommuner som kommit längst i arbetet med att möta ett förändrat klimat. Överlag fokuserar kommunerna främst på att minska risker för översvämningar, ras, skred, erosion och vattenförsörjning. I en ny rapport från SMHI framgår också att många kommuner upplever att bristande stöd i olika former hindrar klimatanpassningsarbetet.

Storstäderna, kommuner i söder och kustnära kommuner är de kommuner som kommit längst i arbetet med att möta ett förändrat klimat. Överlag fokuserar kommunerna främst på att minska risker för översvämningar, ras, skred, erosion och vattenförsörjning. I en ny rapport från SMHI framgår också att många kommuner upplever att bristande stöd i olika former hindrar klimatanpassningsarbetet.

Kommunerna är huvudman för en rad verksamheter som i hög grad påverkas av ett förändrat klimat, exempelvis vatten och avlopp, fysisk planering, vård och omsorg. Kommunerna har därmed en mycket viktig roll i arbetet med att anpassa samhället till förändringarna.

En ny SMHI-rapport summerar statusen för en majoritet av landets kommuner när det gäller klimatanpassning. Främsta syftet är att kartlägga hur kommunerna arbetar på området och vilka hinder man ser för att komma vidare.

Storstäderna och kommuner i söder har kommit längst

Resultatet visar att drygt 90 procent av kommunerna ser behov av att rusta för ett förändrat klimat, och många gör olika typer av åtgärder. Det är dock bara en mindre andel som mer systematiskt följer upp arbetet för att se om kommunen blir mindre sårbar. Kustkommuner, storstäder och storstadsnära kommuner samt kommunerna i södra Sverige har överlag kommit längre i sitt klimatanpassningsarbete än vad landsbygdskommuner och kommuner i norra Sverige gjort.

– Vi ser att många kommuner arbetar med klimatanpassning på ett eller annat sätt. Vi kan bland annat konstatera att de kommuner som redan påverkats av extrema väderhändelser och klimatrisker, till exempel översvämningar, oftast är de mest aktiva och de som kommit längst, säger Åsa Sjöström, verksamhetsledare Nationellt kunskapscentrum vid SMHI.

Åtgärder som ska minska riskerna

De risker som flest kommuner arbetar med är översvämningar, ras, skred, erosion och vattenförsörjning. De vanligaste åtgärderna är att ta hänsyn till utmaningarna i den fysiska planeringen, översikts- och detaljplaner, och även genom karteringar och bevakning av skyfall och översvämningar. Den risk som minst antal kommuner vidtagit åtgärder mot är påverkan på livsmedelsproduktion och handel.

– Det är viktigt att understryka att kommunerna har olika förutsättningar och olika problemställningar för att arbeta med klimatanpassning. Analysen pekar till exempel tydligt på att bilden varierar mellan norr och söder, landsbygd och stad, säger Åsa Sjöström.

Olika typer av hinder för klimatanpassningen

De flesta kommuner anger bristande stöd i den egna organisationen samt otillräcklig statlig finansiering som sina främsta svårigheter i klimatanpassningsarbetet. Storstäder och storstadsnära kommuner anger däremot otydlig ansvarsfördelning och samordning mellan stat, kommun, fastighetsägare och andra aktörer, och även bristande kunskap eller otillräckligt agerande från fastighetsägare, som de största svårigheterna.

Stöttar för fortsatt arbete

Analysen som SMHI nu gjort syftar främst till att stötta länsstyrelserna i deras uppdrag med att initiera, stödja och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete. Sammanställningen ska också underlätta för samverkan och erfarenhetsutbyte, inte minst mellan kommuner.

– Ett viktigt syfte är även att få en helhetsbild över arbetet med klimatanpassning på olika nivåer i Sverige, bland annat för vidare arbete inom Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning och för Nationella expertrådet för klimatanpassning, säger Therése Sjöberg, utredare vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.

– På längre sikt är förhoppningen att analysen ska göras löpande årsvis. På så sätt går det att följa upp hur kommunernas arbete bidrar till att Sverige kan hantera effekterna av klimatförändringarna.

Länsstyrelserna ansvarade för att samla in informationen för kommunerna, som underlag till rapporten. Totalt ingår svar för 225 kommuner. Rapporten innehåller också en jämförande analys med tidigare liknande nationella sammanställningar.




Kontakt


AnnaKarin Norberg

Kommunikatör, SMHI

annakarin.norberg@smhi.se

011-495 8695

076-720 1927

Eva-Lena Jonsson

Kommunikationschef, SMHI

eva-lena.jonsson@smhi.se

011-495 83 14

070-815 83 14

För media - vakthavande meteorolog

För kontakt med prognos- och varningstjänsten vid SMHI om aktuellt väder, prognoser och varningar. Följ gärna våra meteorologer på @SMHIvader på Twitter.

011-495 8524 (dygnet runt)

För media - vakthavande hydrolog

För frågor om aktuella flöden i vattendrag kontakta hydrologiska prognos- och varningstjänsten vid SMHI.

011-495 8183 (kontorstid, kl. 8.00 - 17.00)

För media - vakthavande oceanograf

För frågor om aktuella havsvattenstånd längs kusterna kontakta oceanografiska prognos- och varningstjänsten vid SMHI.

011-495 8240 (kontorstid kl. 8.00 - 17.00)