Med större tillgång till superdatorer kan klimatforskarna göra bättre prognoser för hur klimatet påverkas av människans aktiviteter. Forskare vid Stockholms universitet, KTH och SMHI får nu denna möjlighet genom ett anslag på 25,4 miljoner kronor till en ny klimatdator.

Anslaget kommer från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse i samverkan med SNIC (Swedish National Infrastructure for Computing) vid Vetenskapsrådet. Målsättningen med den nya beräkningsresursen är att förbättra klimat- och turbulensmodeller som bland annat används för att förutsäga framtida klimatändringar.

– Anslaget gör att vi kan köpa en dator som har en kapacitet jämförbar med japanernas stora klimatdator Earth Simulator. Det innebär helt nya förutsättningar för att göra säkrare beskrivningar av processer som reglerar hur klimatet påverkas av utsläpp från transporter, kolkraftverk, industrier och andra aktiviteter vi människor ägnar oss åt, säger Erland Källén, professor vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet, och huvudansvarig för den nya resursen.

I FN:s senaste klimatrapport betonas att signalerna på en pågående klimatförändring är tydliga men att framtida projektioner även innehåller betydande osäkerheter. En del av dessa osäkerheter beror just på att beräkningskapaciteten begränsar hur väl vi kan beskriva processer som reglerar klimatets känslighet för mänsklig påverkan.

En fundamental del av dessa till synes kaotiska processer är den turbulenta omblandning av luft i atmosfären som sker med hjälp av virvlar av olika storlek – från mindre än mm till större än km. Den grundforskning som bedrivs vid KTH inom turbulensområdet är av stor betydelse för att förbättra klimatmodellerna. Turbulensforskningen har också andra tillämpningsområden, bland annat förbättring av flygplanskonstruktioner som ger bränslebesparingar och därmed lägre utsläpp av klimatpåverkande gaser.

Beräkningsresursen kommer tekniskt att skötas genom ett samarbete mellan PDC (Parallelldatorcentrum) vid KTH och NSC (Nationellt superdatorcentrum) vid Linköpings universitet. Vid KTH sker forskningen inom Linné Flow Centre där Dan Henningson, professor i strömningsmekanik är föreståndare medan docent Markku Rummukainen ansvarar för klimatmodelleringsverksamheten vid SMHI.

Övriga medansvariga är Johan Kleman, professor vid Stockholms universitet, Erik Lindborg, docent vid KTH och docent Markus Meier, forskare vid SMHI och Stockholms universitet. Både klimatforskningen vid Stockholms universitet och turbulensforskningen vid KTH har tidigare beviljats Linné-anslag från Vetenskapsrådet som ett långsiktigt forskningsstöd.

Vid SMHI bedrivs klimatmodellforskning bland annat på Rossby Centre med stöd av nationella och internationella forskningsfinansiärer inklusive EU. Den nya beräkningsresursen möjliggör en stor del av de modelleringssatsningar som planeras inom de deltagande forskningsmiljöerna.




Kontakt


AnnaKarin Norberg

Kommunikatör, SMHI

annakarin.norberg@smhi.se

011-495 8695

076-720 1927

Eva-Lena Jonsson

Kommunikationschef, SMHI

eva-lena.jonsson@smhi.se

011-495 83 14

070-815 83 14

För media - vakthavande meteorolog

För kontakt med prognos- och varningstjänsten vid SMHI om aktuellt väder, prognoser och varningar. Följ gärna våra meteorologer på @SMHIvader på Twitter.

011-495 8524 (dygnet runt)

För media - vakthavande hydrolog

För frågor om aktuella flöden i vattendrag kontakta hydrologiska prognos- och varningstjänsten vid SMHI.

011-495 8183 (kontorstid, kl. 8.00 - 17.00)

För media - vakthavande oceanograf

För frågor om aktuella havsvattenstånd längs kusterna kontakta oceanografiska prognos- och varningstjänsten vid SMHI.

011-495 8240 (kontorstid kl. 8.00 - 17.00)